Årets första jaktdag

Första riktiga kylan denna vintern. Då är det ändå bara 3-4 minusgrader när jag ska ge mig iväg till marken. Förr krånglade bilarna när det var 20-25 minusgrader, men de tycks ha anpassat sig till nuvarande milda vintrar och därmed börjat stänga mig ute från bagageluckor och annat redan vid dagens temperatur.

Marken som jag bedriver huvuddelen av min jakt på är ny för mig sedan jaktåret 2020/2021.

Utan att överdriva har jag spenderat nära 100 timmar på marken sedan juni 2020.

Det vilt jag har sett kan lätt räknas på händernas 10 fingrar. Några rådjur, några harar och en räv. Inget av det när det varit lovligt och/eller där jag haft möjlighet att komma till skott.

Marken känns märkligt tom. Den är varierad med sjöar och vattendrag, ny skog och gammal skog, gärden och fält. Det borde, verkligen, sprudla av liv här.

Läste igenom protokollet för föregående års avskjutning och där kunde man läsa om ett par bävrar, ett par rådjur och något vildsvin - förutom tilldelningen på älg som jag själv inte jagar där.

Marken är ganska stor, så jakttrycket är inte speciellt högt heller.

Jag söker viltet på fel ställen är min slutsats. Det kan inte vara så att det inget finns. De finns där. Jag hittar dem bara inte. Har inte hittat en fungerande strategi ännu och har inte knäckt koden.

Under 2020 har jag däremot lärt mig massor om marken och vart jag inte ska söka. Så nu under 2021 påbörjas resan med att söka där jag inte sökt förut.

Att trycka av ett skott är som bekant inte det enda som är spännande eller trevligt med jakt. Att bara komma ut i detta vackra landskap och njuta av naturen är guld värt. Att veta att det kan kliva ut någon blivande middag är dessutom en stor bonus.

Pass nr 2 på jaktdag nr 1 år 2021